Vilka omfattas av CSRD? En komplett guide till CSRD-scope och rapportering

26sep

Vilka omfattas av CSRD? En komplett guide till CSRD-scope och rapportering

I takt med att hållbarhetsrapportering blir allt viktigare i europeisk näringsliv har CSRD blivit en nyckelspelare för hur företag redovisar sina miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade prestationer. Den här guiden går igenom vilka som omfattas av CSRD, hur bedömningen görs och vad det innebär i praktiken för olika typer av företag. Oavsett om du driver ett stort bolag, en bank, ett företag noterat på en EU-reglerad marknad eller en icke-eu-aktör med betydande verksamhet i EU, kommer du hitta tydliga svar och handlingsbar rådgivning.

Omfattas vilka av CSRD? En snabb översikt över CSRD:s scope

CSRD står för Corporate Sustainability Reporting Directive och är ett juridiskt ramverk inom EU som kräver att företag rapporterar om hur deras verksamhet påverkar miljön, samhället och bolagsstyrning. Den grundläggande principen är att öka transparensen och möjliggöra jämförelser över företag och branscher. Vilka som omfattas av CSRD beror på flera kriterier, inklusive storlek, börsnotering och genom vilka gränser företaget har verksamhet i EU. För att underlätta förståelsen har vi brutit ned det i huvudgrupperna nedan.

Vilka omfattas av CSRD? De stora företagen enligt två av tre kriterier

En kärnfråga i CSRD är vilka företag som klassas som stora och därmed omfattas. Graden av omfattning avgörs av om företaget uppfyller två av tre kriterier:

Antal anställda: 250 eller fler
Nettoomsättning: överstigande 40 miljoner euro
Tillgångar: överstigande 20 miljoner euro i balansen

När ett företag uppfyller två av dessa tre kriterier omfattas det av CSRD och måste förbereda och rapportera enligt direktivets krav. Detta gäller oavsett om företaget är privatägt eller offentligt, så länge det uppfyller gränserna. Det är viktigt att komma ihåg att även företag som endast uppfyller ett av kriterierna inte automatiskt utesluts om de uppfyller andra relevanta villkor, särskilt om de är aktiva inom EU och verkar i EU:s inre marknad.

Exempel på tillämpning

Företag i tillverkningsindustrin som ligger nära gränserna mellan 200-250 anställda och har en omsättning som närmar sig 40 miljoner euro kan bli föremål för CSRD om deras tillgångar överstiger 20 miljoner euro. Samma sak gäller för företag inom tjänstesektorn som har stark EU-verksamhet och närmar sig båda gränserna. Poängen är att CSRD inte bara tittar på storlek i en isolerad dimension utan på kombinationen av faktorer som mått på aktivitet och resursanvändning.

Vilka omfattas av CSRD? Europas noterade bolag och alla som är listade på reglerade marknader

En central del av CSRD:s kärna är att alla företag som är noterade på EU-reglerade marknader omfattas. Detta inkluderar bolag som är listade på reglerade marknader i EU, oavsett storlek, och gäller även om företaget inte uppfyller två av tre storlekskriterier. Denna del av omfattningen innebär att bolag i olika storleksklasser – från mellanstora utvecklare till stora multinationella koncerner – måste förbereda heltäckande hållbarhetsrapporter enligt CSRD:s krav.

Hur påverkar detta olika bolagskategorier?

För mindre bolag som är listade på EU-reglerade marknader innebär CSRD att deras rapporteringsarbete ofta blir mer omfattande jämfört med tidigare regler, särskilt när det gäller hållbarhetsrisker, affärsmodeller och informationskrav som rör kedjan av leverantörer. För större bolag och koncerner är kraven mer nyanserade men kräver också en bredare uppföljning av icke-finansiell information och mer robust intern kontroll över datainsamling och rapportering.

Vilka omfattas av CSRD? Vissa icke-eu-aktörer med betydande EU-verksamhet

CSRD omfattar även icke-europeiska företag under vissa förutsättningar. Detta innebär att företag som inte är baserade inom Europeiska unionen men som har betydande verksamhet i EU kan behöva följa CSRD:s krav. Den centrala tröskeln här är en årlig nettoomsättning i EU på minst 150 miljoner euro och ett företag eller en filial/aktieägare inom EU. Om dessa villkor uppfylls kommer företaget att omfattas av CSRD och måste lämna in hållbarhetsrapporter enligt direktivet.

Detta förstärker EU:s mål att inte bara höja transparensen för inhemska företag utan även för utomnationella aktörer som har en betydande närvaro i den inre marknaden. För icke-eu-aktörer innebär detta ofta att man måste ingå i samma rapporteringskategorier som sina europeiska motsvarigheter, inklusive kartläggning av risker och möjligheter kopplade till miljö, sociala frågor och bolagsstyrning.

Praktiska implikationer för icke-eu-aktörer

Företag med EU-verksamhet står inför nya krav på redovisning som kan påverka interna processer, datahantering och kommunikation med investerare. Interna kontroller och datakvalitet blir centrala för att säkerställa att rapporterna speglar verkliga förhållanden. Det kan också krävas anpassningar i bolagets redovisnings- och affärsmodeller så att man på ett transparant sätt kan beskriva hur företaget tar hänsyn till miljömässiga och sociala risker samt bolagsstyrningsfrågor inom EU.

Vilka omfattas av CSRD? Public-interest entities (PIEs) med 500+ anställda

CSRD utökar rapporteringskraven för offentliga intresseföretag (PIEs). Dessa inkluderar företag som är betydelsefulla för allmänheten, såsom banker, försäkringsbolag och andra företag som betraktas som kritiska för samhällsfunktionen. Ett särskilt kriterium är att PIEs med 500 eller fler anställda faller inom CSRD:s omfattning oavsett om de uppfyller två av tre storlekskriterier. För dessa aktörer står hållbarhetsrapportering högt upp på agendan eftersom deras verksamhet ofta har bredare samhällspåverkan.

Varför finns PIE-kategorien?

PIE-kraven syftar till att säkerställa att företag med stort allmänintresse och betydande påverkan rapporterar på ett konsekvent och genomtänkt sätt. Detta stödjer investerare i att göra bättre informerade beslut, samt allmänhetens förväntningar om öppenhet och ansvarstagande inom finansiell tjänstesektor och andra samhällsviktiga branscher.

Vilka omfattas av CSRD? Undantag, gränsfall och särskilda regler

CSRD innehåller även vissa nyanser och undantag som är viktiga att känna till. Till exempel kan mikroföretag som inte är listade och inte uppfyller två av tre storlekskriterier vara undantagna från CSRD, beroende på hur de bedöms enligt nationella implementeringsregler. Flera undantag och detaljer kan variera mellan medlemsstaterna under övergångsperioder och anpassningar i 7-8 sidor av regelverket.

Ytterligare nyanser handlar om vilka uppgifter som ska redovisas, hur informationen ska redovisas (t.ex. i en särskild hållbarhetsrapport eller integrerad i årsredovisningen), frekvensen för rapportering och hur jämförbarhet ska uppnås över tid. För vissa företag kan det även krävas att man uppdaterar sig mot tekniska standarder och rapporteringsramverk som EFRAG:s EU Sustainability Reporting standarder för att uppvisa jämförbarhet och kvalitet i data.

Undantag och övergångsregler i praktiken

Under övergångsperioden används ofta nationella anpassningar. Det innebär att vissa företag kan börja med gradvisa arbeten och bygga upp interna system innan fullständig implementering. För företag som redan använder NFRD som bas kommer övergången att innebära utökade krav när CSRD:s standarder och nyckeltal implementeras helt i rapporteringsprocessen.

Hur bedöms omfattningen i praktiken?

Att avgöra vilka som omfattas av CSRD kräver en systematisk genomgång av företagets struktur, geografiska närvaro och affärsmodell. Här är några praktiska steg som företag ofta tar:

Kartlägg verksamhetens antal anställda, omsättning och tillgångar per koncernbolag eller juridisk enhet.
Granska EU-verksamheten – vilka bolag har registrerade verksamheter eller filialer i EU och hur stor är deras andel av företagets totala verksamhet?
Kontrollera börsnotering – är företaget listat på en reglerad marknad inom EU?
Fastställ om företaget är ett public-interest entity (PIE) med 500+ anställda eller något annat som kvalificerar enligt PIE-kriterierna.
För icke-eu-företag, utvärdera EU-turnover och om det finns en EU-filial eller –dotterbolag som uppfyller kravet på 150 miljoner euro i EU-turnover.
Samla in policyer och processer för hållbarhetsrapportering och bedöm vilka leverantörskedjor och affärsmodeller som kräver särskild kartläggning och rapportering.

Vanliga fallgropar att vara medveten om

En vanlig utmaning är att förstå gränsdragningen mellan koncerns övergripande företag och koncernens olika affärsområden när det gäller anställda, omsättning och tillgångar. Data måste vara konsistent och tydligt kopplad till rapporterna. En annan fallgrop är att se över leverantörskedjorna – CSRD kräver att företag beskriver inte bara interna risker utan även uppsättning av leverantörsrelaterade risker och hur dessa hanteras.

Hur CSRD påverkar rapportering i praktiken

CSRD:s inverkan på rapportering innebär en övergång från tidigare icke-finansiella rapporteringspraktiker till en mer standardiserad och detaljerad process. Viktiga aspekter inkluderar:

Krav på strukturerad och jämförbar information över fyra kärnområden: miljö (E), socialt ansvar och mänskliga rättigheter (S), affärsmodell och bolagsstyrning (G), samt relevanta risker och möjligheter.
Detaljerade krav på affärsmodell, strategi, mål och hur företaget hanterar risker och möjligheter relaterade till hållbarhet.
Ökat fokus på kvantitativ data och mål som är målsättningar och uppföljning under flera år.
Rapportering i ett och samma dokument eller integrerad i årsredovisningen beroende på nationell praxis, men med tydliga krav på innehåll och struktur.
Ökad transparens i leverantörskedjan, inklusive due diligence och riskhantering i hela värdekedjan.

Effekt på interna processer

Företag behöver ofta uppgradera eller skapa nya processer för datainsamling, datahantering och verifiering. Detta kan inkludera IT-system, datastyrning, ansvariga roller och utbildning av personal i hela organisationen. Det är vanligt att projekt genomförs i faser över flera år för att anpassa sig till CSRD:s krav och uppnå hög datakvalitet.

Exempel på tillämpning i olika branscher

Olika branscher möter CSRD:s krav på olika sätt. Nedan följer några exempel som illustrerar hur omfattningen och rapporteringsinnehållet kan se ut i praktiken:

Bank och finans

Inom bank- och finanssektorn är riskhantering, kapitalkrav och kundrelationer centrala. Till CSRD krävs detaljerad redovisning av hållbarhetsrisker i kreditgivning, investeringar och operativ verksamhet. Rapporteringskrav inkluderar hur risker hanteras, mål för hållbarhet i investeringar, samt uppföljning av leverantörer och affärspartners med särskild tonvikt på integritet, klimatrisker och samhällsansvar.

Tillverkning och industri

Industriella företag som tillverkar produkter uppmanas att beskriva sina miljö- och resursflöden, utsläpp och energieffektivitet, samt hur deras produktionskedjor minskar klimatpåverkan. Leverantörskedjan blir särskilt viktig när leverantörer ligger i olika delar av världen; CSRD kräver att stora investeringar i hållbarhet följer upp med tydliga mål och uppföljningar.

Teknologi och tjänstesektor

Företag inom teknologi och tjänster fokuserar ofta på affärsmodeller, datahantering, integritet och säkerhet samt samhällsansvar i användningen av teknik. Detta inkluderar hur företag hanterar data, cybersäkerhet, anställdas arbetsvillkor och mångfald. CSRD uppmuntrar även till att redovisa hur tekniska innovationer bidrar till hållbar utveckling och hur risker i etisk användning av teknologi hanteras.

Detaljhandel och konsumtionsvaror

Detaljhandeln står inför att redovisa leverantörskedjornas hållbarhet, påverkan på lokala samhällen och arbetsvillkor inom leverantörskedjan. Konsumenternas förväntningar på ansvarsfullt företagande driver behovet av tydlig information om produktionsförhållanden, miljöpåverkan och hur företaget arbetar med cirkularitet och återvinning.

Hur ska man börja – praktiska första steg för vilka omfattas av CSRD?

Att närma sig CSRD innebär ett antal praktiska steg som företag kan följa för att säkerställa korrekt och konsekvent rapportering:

Genomför en omfattande kartläggning av företagets EU-verksamhet, bolag i koncernen, anställda och tillgångar för att bedöma omfattningen enligt två av tre kriterier.
Fastställ om företaget är noterad på en EU-reglerad marknad och vilka delar av verksamheten som är kopplade till noterade aktier.
Identifiera om företaget är ett PIE och om antalet anställda uppgår till 500 eller fler.
Skapa en styrningsstruktur för hållbarhetsrapportering med tydliga roller och ansvarsområden, inklusive en datakvalitetsplan.
Fastställ vilka hållbarhetskrav som gäller för leverantörskedjan och hur risker granskas och rapporteras i uppföljningarna.
Inför rutiner för datainsamling, analys och rapportering som överensstämmer med CSRD:s standarder och tidslinjer.
Utveckla policyer och mål med tydliga, mätbara och tidsbundna mål inom E, S och G.
Skapa ett kommunikations- och utbildningspaket för att säkerställa att interna intressenter förstår och stödjer CSRD-arbetet.

Vilka omfattas av CSRD? Hur man kommunicerar och dokumenterar korrekt

Att kommunicera enligt CSRD kräver tydlig struktur i rapporteringen. Företag bör använda standardiserade rubriker och indikatorer som speglar de fyra kärnområdena och säkerställa att informationen är begriplig, jämförbar och verifierbar. Det är vanligt att externa revisorer och tredjepartsgranskning används för att höja tillförlitligheten i rapporterna. Genom att skapa tydliga sammanfattningar och detaljerade bilagor kan företaget göra informationen mer tillgänglig för olika målgrupper – investerare, kunder, anställda och samhället i stort.

Sammanfattningstabell över innehåll

En typisk CSRD-rapport innehåller:

Strategi och affärsmodell kopplat till hållbarhet
Mål och resultat i olika hållbarhetsområden
Riskbedömningar och hur risker hanteras i affärsmodellen
Leverantörskedjan och affärspartners hållbarhetsarbete
Policyer, riskhantering och uppföljning
Kvalitets- och verifieringsprocesser samt data
Framtidsutsikter och hur företaget planerar att förbättra hållbarheten

Frågor att ställa internt om vilka omfattas av CSRD

För att säkerställa korrekt tillämpning är det bra att ställa följande frågor till relevanta avdelningar:

Vilka bolag i vår koncern uppfyller två av tre storlekskriterier? Har vi en tydlig uppdelning mellan moderbolag och dotterbolag?
Finns det EU-verksamhet som innebär att vi måste följa CSRD oavsett storlek?
Är vi listade på en reglerad marknad i EU eller är vi en PIE med 500+ anställda?
Hur ser vår leverantörskedja ut internationellt, och behöver vi kartlägga risker inom den?
Har vi en bild av vilka data vi behöver samla in, och hur ser vår interna datakvalitet ut?
Vilka mål och indikatorer vill vi sätta upp inom miljö, samhälle och bolagsstyrning, och hur spårar vi framsteg över tid?

Från NFRD till CSRD: vad är skillnaden?

CSRD bygger vidare på NFRD (Non-Financial Reporting Directive) och breddar omfattningen betydligt. Skillnaderna inkluderar:

Större antal företag som omfattas, tack vare nya trösklar och listningskrav.
Ökat fokus på rättvisa och jämförbarhet genom standardiserade rapporteringsstrukturer.
Detaljerade krav på risker, affärsmodeller och mål med tydligare uppföljning.
Större fokus på leverantörskedjan och hur man hanterar hållbarhetsfrågor i hela värdekedjan.

Viktiga begrepp inom CSRD som du bör känna till

För att kunna navigera i CSRD:s krav är det bra att känna till några centrala begrepp:

Hållbarhetsrapportering (ESG-rapportering): Informationen om miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning.
Affärsmodell och hållbarhet: Hur hållbarhet integreras i företagets kärnverksamhet och affärsstrategi.
Risk- och möjlighetsbedömning: Identifiering av hållbarhetsrisker som kan påverka företaget och potensiella möjligheter som kan driva förbättring.
Leverantörskedjan och due diligence: Hur hållbarhetskrav förs in i upphandling och hur leverantörer bedöms.
Jämförbarhet och standardisering: Användning av gemensamma format och nyckeltal för att möjliggöra jämförelse mellan företag.

Framtidsutsikter: CSRD:s utveckling och hur man håller sig uppdaterad

CSRD är inte statiskt. EU-kommissionen och EFRAG (European Financial Reporting Advisory Group) arbetar kontinuerligt med att uppdatera standarder och tillämpningsanvisningar. Över tid förväntas ytterligare detaljer och eventuella justeringar i vilka nyckeltal som ska rapporteras och hur. För företag innebär detta att kontinuerligt följa regulatoriska uppdateringar och att vara redo att uppdatera sina interna processer och system. Genom att ligga steget före i implementeringen kan företag uppnå bättre datakvalitet och en smidigare övergång när nya krav träder i kraft.

Framgångstips för företag som vill ranka bra på CSRD-relaterade frågor

För att säkerställa att företag inte bara uppfyller krav utan också kommunicerar på ett engagerande och begripligt sätt finns några nyckelmetoder:

Definiera tydliga mål och indikatorer kopplade till kärnfrågorna i CSRD.
Bygg ett styrande ramverk med ansvariga personer och tydliga processer för datainsamling och granskning.
Involvera olika avdelningar i processen för att få en helhetsbild av hållbarheten i företaget.
Utveckla en kommunikationsplan som redogör för hur informationen kommuniceras till investerare och andra intressenter.
Implementera en systematisk datahantering och kontroller för att uppnå hög datakvalitet och spårbarhet.
Planera för kontinuerlig förbättring och uppfyllande av nya krav som kan införas under CSRD:s anpassningsperiod.

Slutligen: Hur man konkret kommer igång om man undrar vilka omfattas av CSRD

Om du vill börja arbeta med CSRD i praktiken, börja med en snabb kartläggning av företagets koncernstruktur och EU-närvaro. Därefter gå igenom om bolaget är noterad på en EU-reglerad marknad eller är ett PIE med 500+ anställda. Den tredje steget är att utvärdera icke-eu-aktörers omfattning genom att titta på EU-turnover och filialer. Efter kartläggningen är det dags att etablera en projektgrupp för hållbarhetsrapportering, sätta upp mål, samla in data och definiera hur rapporten ska presenteras. Att arbeta i en systematisk process som integrerar data och bolagsstyrning gör att du inte bara uppfyller CSRD utan också skapar tydlig och användbar kommunikation till intressenterna.

Sammanfattningsvis kan man säga att vilka omfattas av CSRD beror på storlek, börsnotering och närvaro i EU samt om företaget är en PIE. Genom att förstå dessa grundläggande principer och arbeta strukturerat kan företag uppfylla direktivet och bidra till en mer transparent och ansvarsfull affärsverksamhet i EU.

Vanliga frågor om vilka omfattas av CSRD

Här är svar på några vanliga frågor som ofta dyker upp när företag börjar undersöka CSRD:s omfattning:

Vem omfattas av CSRD utanför EU?

Svar: Icke-eu-aktörer som uppvisar minst 150 miljoner euro i EU-turnover och har en EU-filial eller ett dotterbolag som verkar inom EU, kan omfattas av CSRD och behöver följa dess rapporteringskrav.

Gäller CSRD för mikroföretag?

Svar: Mikroföretag som inte uppfyller två av tre storlekskriterier och inte är noterade i EU-reglerade marknader är i allmänhet inte i CSRD:s omfattning. Undantag och nationell implementering kan dock påverka detta i viss mån beroende på land och överenskommelser.

Vad händer om företaget inte uppfyller kraven men vill förbättra hållbarheten?

Svar: Även om CSRD inte tvingar alla företag att rapportera, uppmuntras en bred satsning på hållbarhetsarbete och transparent kommunikation. Företag kan frivilligt följa bästa praxis och börja bygga robusta datainsamlings- och rapporteringsprocesser som ligger i linje med CSRD:s kernelement.

Sammanfattning: Vilka omfattas av CSRD och hur du förbereder dig

CSRD är utformat för att höja nivån på hållbarhetsrapportering i EU genom att inkludera fler företag och skapa jämförbara data. De som omfattas av CSRD inkluderar:

Stora företag som uppfyller två av tre kriterier (250+ anställda, 40 miljoner euro i nettoomsättning, 20 miljoner euro i tillgångar).
Alla företag som är noterade på EU-reglerade marknader, oavsett storlek.
Icke-eu-företag med betydande EU-verksamhet (minst 150 miljoner euro i EU-turnover och närvaro i EU via filial eller dotterbolag).
Public-interest entities (PIEs) med 500+ anställda.

Förberedelserna handlar om att kartlägga omfattning, bygga en robust data- och rapporteringsprocess, definiera mål och indikatorer, samt säkra interna processer och utbildning. Genom att arbeta systematiskt och proaktivt kan företag inte bara följa CSRD utan också använda rapporteringen som ett verktyg för strategisk hållbarhetsdialog med investerare, kunder och samhället i stort.